Var på mitt första ”Fotballgame” i fredags. Ett bra ord att sammanfatta kvällen med är Galet!
Så många människor som var där och hejade på, det var som om deras liv hängde på det. Det var jätteroligt och fascinerande att se hur engagerade de var i att visa sitt stöd för spelarna, kroppsmålningar, banderollrar, skolans blåsorkester var där med alla deras instrument,och tävlingen mellan skolans cheerleaders och resten av publiken, om vem som kunde skrika hejar-ramsorna högst.

I ärlighetens namn uppfattade jag i stort sett ingenting av själva matchen (tror inte det var många som gjorde) men det var liksom inte det som var grejen heller, (hur konstigt det än låter). För när matchen var slut och det stod klart att vi förlorat stort, så var alla fortfarande lika glada och fortsatte hurra, skratta och skrika.




 WoooopWooop Chearleadere we are Cherleaders   Woooopwooop


Shayla(brunetten till vänster, också min värdsyster) med några av hennes vänner..

Bandet höll igång hela tiden, Schoolspirit kallas det



BC's back!

Att komma till ett nytt ställe,ett nytt land,en ny kultur, är svårt. Det är mycket att anpassa sig till, mer än man först tror. Jag trodde faktiskt inte det skulle vara så mycket nytt att vänja sig med, förutom språket dvs.
Det är ju bara USA, jag vet ju allt om USA, man har väl sett på filmer, tv, osv ,eller hur?!
Landet av frihet, the biggest best and most beautiful country in tha world.

Hmmm, ja en sak är i alla fall säkert, och det är att allt är väldigt annorlunda här på andra sidan Atlanten. Saker som skulle fått mina kompisar där hemma att skrika rakt ut av ilska, är helt normalt här, en del av vardagen.

Tex. En elev har sin mobil uppe i skolan och en lärare får syn på den... Läraren har då rätt att ta telefonen ifrån eleven och behålla den i några veckor....

Man kan ju bara föreställa sig vilket rabalder det skulle bli om det inträffade hemma.

De har också ett annat sätt att umgås här. När man går genom korridorerna i skolan, kan det helt plötsligt vara någon som säger några meningar till en och sen bara fortsätter gå. På så sätt kan man säga att man pratat med många nya människor på en dag, men det betyder inte nödvändigtvis att man har en hel drös med nya kompisar. Här pratar man med vem det nu är som råkar vara inom hörhåll och villig att lyssna. Till skillnad från oss svenskar som knappt kollar på andra än våra kompisar i rädsla för att någon skulle börja prata med oss, kanske inte riktigt så extremt, men nästan....

Så ett mer socialt men disciplinerat liv här? Jaa kanske..




To call for hands of above
To lean on
Wouldn't be good enough
For me, no

Att ha jetlag är hemskt! Jag är visserligen ingen nattmänniska, men att känna ett starkt behov av att lägga sig i sängen redan vid 6 , är till och med exremt även för mig!
Förövrigt från att vara trött har vi idag "gjort" New York, eller ja, Manhattan...
Jag och några andra utbytesstudenter var påväg till att besöka Top of the rock när vi upptäcker att det samlats en folkmassa runt oss och att de står och pekar upp mot det högsta toppen av skyskrapan. Nyfiket drar vi upp våra kameror och zomar in ordentligt...
Och upptäcker att, visst är det någon som har bestämt sig för att hoppa..
Behöver jag säga att det blev inget Top of the rock för oss. Efter att ha stått bakom avstängningen i 30 min bestämde vi oss för att vi trots allt inte ville så någon bli mos mot trottoaren, och gick vidare.
 Han hoppade aldrig, fick vi reda på senare.



Himlen är oskyldigt blå, som ögon när barnen är små, att människor faller som tårarna gör, rår inte stjärnorna för...
(För hemskt? Förlåt, Natthumor igen)



Har annars upptäkt att den Amerikanska flaggan är överallt!
O say, does that star spangled banner yet wave
O'er the land of the free and the home of the brave.

Hur förbereder man sig för att säga hejdå till sina kompisar, för ett helt år framöver?
Lägga på lite extra maskara? Prova en ny ögonskugga?
Jag kan inte förmå mig själv att inse att ni inte längre kommer finnas en promenad bort.(nåväl, en långpromenad bort kanske det är)
Kommer sakna er! Min lilla stödgrupp med Mia och Hanna.